Att vara bortskämd med att varenda dag få träffa sin älskade mamma och sen helt plötsligt inte få träffa henne alls på flera flera veckor börjar ta ut sin rätt .. Samma sak med min lillebror såklart!
Men mamma har varit en stor del i min vardag så länge som jag kan minnas, hon är den enda som alltid, i alla lägen, alltid har varit det. Det finns så många andra som så många gånger har svikit, men inte mamma!
Den 18 oktober kommer hon äntligen ner hit, som jag längtar!
Och den 25e oktober åker jag hem till dalarna, blir där uppe i en och en halv vecka. Ska bli så otroligt skönt att få komma hem en sväng.. Få komma hem till mitt flickrum och "bara vara" i över en vecka. Försöka varva ner lite från all denna stress som jag lever i just nu och bara få andas lite.
Ska även göra ett besök hos frisören då jag inte alls trivs med att vara så här ljushårig längre, vet exakt vilken färg jag vill ha på mitt hår men det får ni se sen! (;
Nu kanske jag fick det att låta som om jag inte trivs här nere och så.. Men det gör jag absolut, skulle aldrig någonsin kunna tänka mig att flytta tillbaka upp till dalarna. Är bara mycket som fortfarande inte har fallit på plats, vissa saker som inte alls blivit så som jag trodde att det skulle bli, både på gott och på ont.
Men förr eller senare faller alla bitarna på plats, det gör dom alltid. Bara jag som måste lära mig acceptera att vissa saker tar sin tid, att vissa saker behöver få ta sin tid..
<3
// EHF
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar